På bättringsvägen.

Idag har jag vaknat långt innan klockan ringde... Dan väckte mig i och för sig redan 04:30 med pussar innan han skulle åka till jobbet. Han uppgav att han hade ädla motiv bakom pussarna, men de kittlade mig något fruktansvärt och jag blev lite irriterad (men bara lite) och drog täcket över huvudet.
Ibland frågar jag mig: hur kan jag haft så tur, hur är det möjligt att jag fortfarande är så kär i mitt hjärta? Och att han ännu älskar och vill ha just mig, det måste ju vara det bästa som finns!

Jag känner mig lite friskare idag, är fortfarande rivig i halsen, snorig och hängig - men har åtminstone kunnat sova hela natten utan andningspanik. Förhoppningsvis är jag så pigg att jag kan jobba i helgen igen.

Om ungefär en timme ska jag och titta på lägenheterna, så vi får se om det är något för oss. Svärmor ville följa med, så då får hon göra det - det kan ju vara bra med två par ögon trots allt. Jag ska fota och filma om det verkar som att det är intressant för oss, så Dan kan titta när han kommer hem ikväll.

Imorgon är det babykväll på Barnens hus här i vår lilla stad, ska bli roligt att se om det finns något vettigt. De skulle lotta ut saker och sälja t.ex. nappflaskor för 5 kr. Vi har ju redan köpt barnvagn och babyskydd, säng med tillbehör och en del kläder, men vi kanske ändå kan fynda något vi behöver. En stokke-matstol kanske inte skulle vara så dumt? Eller en voksipåse...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0