petsan

Det känns som att tiden inte riktigt har funnits för att blogga... Vi har varit till Luleå, Keräsjoki och stugan flera gånger och dagar och även fast vi har varit hemma har varken tid eller ork funnits till att sitta framför datorn... Lillgumman har inte så regelbundet sömnmönster än, så jag kan inte riktigt planera min tid. Jag känner mig hur som helst inte lika låst som första veckan hemma, men så har vi haft vår lilla Sofie hos oss i en månad imorgon också.

Behöver jag nämna att det känns som att tiden fullkomligt flyger förbi? Jag och Dan älskar vår lilla böna så otroligt mycket att det inte finns ord som räcker till... Det är svårt att tänka att man vissa stunder tvivlat på henne när det idag känns så självklart att hon finns i våra liv. Tänk vad livet är föränderligt och underbart!